Från kakmonster till monster.

Igår var första dagen utan något onyttigt.

Lite av gammal vana tittade jag på burken med pepparkakor på jobbet men tog några hårdbrödmackor med ost istället. Det fungerade lika bra då jag älskar knäckebröd.

 

Idag var det värre.

Kom hem efter nattpasset och var så sjukt sugen på kakor.

Inte choklad.

Inte chips.

Kakor.

 

Men jag har bestämt mig.

Jag vill verkligen se hur länge jag måste hålla på så här för att gå ner mina kilo.

Inget fusk.

 

Dagens 30 minuter powerwalk blev av någon anledning 55 minuter och 7 km.

 

Jag lekte först med tanken att springa idag men efter en morgontur med hunden kände jag hur trött jag var.

Gårdagens pass känns i hela kroppen vilket jag i och försig gillar, kvitto på väl utfört arbete typ, men jag vill inte få ännu mera ont.

Det var dessutom jobbigare att gå idag än igår så jag tog det lite lugnare.

Har kommit på att det är lättare att gå fort ju mera lutning jag har på bandet.

Med 4% får jag ta i mera och jobba med hela kroppen för att inte åka av bandet, men det blir lättare att öka hastigheten. Dessutom känns det bättre i smalbenen.

 

Anyway.

När jag hade gått mina 4 km (vilket tog mig 33 minuter och 15 sekunder) och hade gått 500 meter långsammare tempo för att varva ner så kom jag på den briljanta idén att jag visst skulle springa lite.

3 km i 6:00-tempo skulle jag nog klara tyckte jag.

Och det hade jag nog gjort.

Men inte utan att pressa mig.

Jag vet att jag tar en risk med mina benhinnor när jag går fort så jag var förnuftig och avbröt efter 2 km (11,53) och gick sen långsamt i 500 meter för att varva ner igen.

Det känns bra och som att jag har pressat mig lagomt idag.

 

Avslutade med lite tåhäv och hälgång.