Sweet lord så tungt det var på gymmet idag.
Jag vet inte vad det är med min kropp.
Återigen är den så där tung som den blir ibland.
Varje gång jag går i trappan till övervåningen får jag stå och vila när jag kommit upp.
Flåsande och med värkande ben....
Idag ville jag absolut inte till gymmet.
Det sägs att man ska lyssna på sin kropp men det är inte så jäkla lätt.
För hur vet man att det inte bara är latmasken som har kommit på nya knep liksom?
Dessutom vet jag att det oftast är tyngst innan jag får tummen ur.
Väl på plats brukar det ju lätta lite.
Well.
Resultatet blev,
6,5 km, 50 min.
20-20-10 (3 km).
Styrketränade lite också men hade egentligen ingen kraft kvar till det.
Jag antar att jag måste vara nöjd med dagens prestation med tanke på att jag faktiskt tänkte stanna hemma.
Men det känns som att det börjar bli dags att avancera lite.
Å andra sidan har jag ju bestämt att jag ska ta det lugnt.
Vänja kroppen vid löpningen först innan jag ökar för mycket.
Fast helt ärligt så känns det inte som att jag har ork att öka ändå.
Bläää.
Tror det är dags att sätta in det tunga artelleriet.
Börja med Magnesium så kanske domningarna och de nattliga myrkrypningarna ger med sig.
D-vitamin och kanske B-vitamin.
Och så fortsätta med Järn de dagar jag tränar.
Och givetvis äta bra.
Så får det bli.